Pa resande fot och jag ar fortfarande inte hemma - ska det verkligen vara sahar? Kanske ska borja fran borjan sa att alla vet vad det ar som hander. Det ar ju sa att mina alskade vanner, Emma och David, ska gifta sig idag. Darfor hade jag och David och Anna planerat att jag skulle komma hem som en overaskning till Emma. Allting var planerat och klart och jag var supertaggad pa att aka. Emma hamtade mig pa morgonen och korde mig till flygplatsen snall som hon var. Jag bjod pa frukost som tack.

Val pa flygplatsen gar allting bra, jag hittar fram till gaten och sater mig for att vanta, de ber oss att stalla oss i rad sa att vi kan boarda fort da planet redan ar forsenat, sa vi lyder snallt och staller oss pa rad - for att sedan mota kaptenen som kommer ut genom dorrarna och sager att planet till New York ar installt!? Panikartat men lite samlat ringde jag servicelinjen for att fa min biljett ombokad - TIL FREDAG KVALL!? Tror hela flygplatsen horde att jag var extremt missnojd, sa hon hittade mig ett annat flyg.

Sa forst fick jag spendera 8 timmar ensam pa flygplatsen, kandes sa himla onodigt att min vardfamilj skulle behova aka och hamta mig, aven om de sa snallt erbjudit sig - men jag var envis och tankte minsan komma ivag. Sa klockan 19:00 skulle planet till Minnesota lyfta(ja det ligger at helt fel hall), det lyfte val kanske 19:45. Lite smastressad da jag bara hade 45 min pa flygplatsen i Minnesota lyckades jag anda samtala lite med medresenarer, flygkaptenen maste ha hort mina boner da vi landade 10 min efter utsatt tid(racerpilot). MEN - dramat tar inte slut dar.

Vi kor in till en gate - SOM INTE GAR ATT OPPNA! Snacka om att hela planet hade panik. Det var inte bara jag som skulle med andra plan. Sa, jag sag mitt plan sta dar och vanta pa mig, och jag sag det aka ifran mig. Samlade nerverna lite igen, ringde servicelinjen som berattade att jag skulle fa bo pa hotell en natt och flyga ut dagen efter - TILL AMSTERDAM!? Aja, inget val sa jag tog mig ner och fick vanta en timme!? pa att bussen skulle komma och hamta mig. Traffade en hel del andra manniskor som ocksa missat sina flyg, och alla berattade vad det var de skulle aka till, i slutanden blev det mest synd om mig - dels for att jag hade langst, dels for att det var andra gangen pa samma dag som det strulade och dels for att jag kanske skulle hinna hem i tid.

Pa bussen sen satt jag brevid en jattetrevlig Army kille(ja Elin, for en gangs skull haller jag med om att man i uniform ar fina). Han beklagade sa mycket och vi smapratade lite om USA och annat strunt. Nar vi val kom fram till hotellet sen och hade fatt vara rum sa visade det sig att vi bara bodde nagra dorrar ifran varandra, sa bara nagon minut efter att vi sagt hejda sa knackade han pa min dorr och fragade om han inte kunde fa bjuda pa middag(haha, okej - med checkarna vi fatt av flygbolaget, men anda. Det ar ju aldrig roligt att ata ensam)

vid halv tva blev jag for trott och drog mig till mitt rum och la mig och sov, mindre glad ;ver att han ringde och vackte mig straxt efter fyra for att saga hejda somnade jag om igen och vaknade halv atta. Da blev det dags att ringa till Emma och avsloja allting - trakigt men jag hade ingen lust att dyka upp pa hennes dag oanmald. Sen pratade jag med Susanna och mamma och Elin lite ocksa, fick tiden att ga. Checkade ut och akte till flygplatsen i god tid - denhar gangen skulle jag fan ivag!

Och ja, har sitter jag nu, har inte sovit pa snart 20 timmar, och ska nog iaf lyckas vara vaken i 17 timmar till - onska mig lycka till! Men nu ar jag iaf pa svensk tid, aven om jag sitter i Amsterdam. Planet ska lyfta tio och jag borde kliva pa svensk mark straxt efter 12:00 idag(lordag). Kanns stabilt! Blir direkt till Annica for att snabbt duscha och gora sig i ordning och sen ga ner och se brolloppet och sen aka pa fest!

Nu vet ni hur de senaste tva dygnen har varit for mig - kommer sova i veckor efter detta!
Love L,