Var länge sen jag blev sådär djup här i bloggen som jag blir ibland. Och det funkar inte riktigt bra när man försöker tvinga fram någonting heller. sånt är livet brukar man väl säga. Känner mig riktigt ensam för tillfället. Allmänt alltså. Och nej, jag menar inte att jag känner mig ensam som i den vanliga betydelsen. Jag har massor med underbara vänner och famlij runt mig, som jag verkligen älskar.

Jag menar att jag känner mig tom, och ensam inombords. Jag förlorade min absolut bästa vän, och sen dess har det varit tomt. Det kommer fortsätta vara tomt en lång tid framöver. Men det är ju dehär som kallas bearbetning. eller har jag fel? Jag mår inte dåligt över det som hänt, eller någonting sånt. Alla som varit i min sits vet vad det är jag pratar om. En vacker dag blir allting bra tillslut. Jag tror på lyckliga sagor, det måste jag göra!

Nu ska jag sova. I morgon är det ny karriär
Som fotbollstränare!
/L

--

Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv