nowhere to hide...

We're not the same, dear
And it seems to me
There's nowhere we can go
With nothing underneath
And it saddens me to say
What we both knew was true
That the ice was getting thinner
Under me and you

--

Det börjar bli riktigt sjukt jävla störande att springa runt här hemma och leta efter saker. Springa ut i garaget för att gräva i de lådorna som finns där och sen kommer den där jävla meningen i huvudet varje gång. "Just det, de ligger i en låda. På flyttbyrån"Ne det kan inte vara såhär jag tänkte att det skulle blir va?

Idag vet jag inte riktigt hur jag mår, varken bra eller dåligt? sjuukt hungrig iaf! men det är jag typ konstant nu för tiden? folk börjar bli deprimerade under hösten? jag börjar känna att jag hittar mitt mod igen. Jag har alltid gillat mörker, jag känner mig hemma när jag kan tänka några ljus, krypa ner i mjukiskläder och bara titta ut genom fönstret och se ut på himlen. Tur att soffan står så lägligt att jag ser rakt ut genom fönstret när jag ska sova. "sikta mot månen, om du skulle missa landar du bland stjärnorna"

Nu ska jag tända lite ljus. Börjar bli mörkt.
Over and out - someone?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0