And anger plays on every station
Answers only make more questions
I need something to believe in
Breathe in sanctuary in the

Easy silence that you make for me
It's okay when there's nothing more to say to me
And the peaceful quiet you create for me
And the way you keep the world at bay for me
The way you keep the world at bay

Children lose their youth too soon
Watching war made us immune
And I've got all the world to lose
But I just want to hold on to the

Easy silence that you make for me

--

Åkte till lillebror i gårkväll, han hade lite folk över. Var ganska trevligt, och det blev ganska sent. Kvällen/Natten bjöd på mååånga långa, och en hel del oviktiga samtal. Det allra längsta måste ha varit diskussionen om när vi som människor är som lyckligast. Haha, Linnea och Danne började lista upp saker som vi normalt skulle säga: vänner, familj kärlek o.s.v. Alex bara skakade på huvudet och sa: På vägen.

Om ni tänker efter mina vänner så vet ni att han har rätt. Jag tycker iaf det. När man har lyckats åstakomma någonting stort, så ser man ju hela tiden tillbaka på vägen dit, och stoltheten man känner måste ju komma från att man ändå någonstans var lycklig undertiden som man uppnådde sitt mål. Tänk på det ni.

Ikväll då. Tänd alla de ljus som finns i detta rum - 11 för att vara exakt(fan va lite, hade 42 i mitt gamla flickrum) dragit på min myslista(spotify) och ska börja plocka lite i garderoben. Är lite jobbigt att gå från en walk in closet till den här lilla, men det här ska vi nog kunna lösa. Skruvar upp volymen nu och försvinner in i mig själv

Over and out - lullaby